- Vad är ren och läkande mat?

”För mig handlar det om att hitta grundläggande principer som får mig att må bra, så att jag slipper räkna i tabeller och jaga gifter.”

Flera kosthållningar för hälsa, ”gamla” traditionella och några nya, har flera saker gemensamt. Det handlar om vissa grundläggande principer; som ex. att äta mycket grönsaker och att välja rätt kolhydrater…

Många olika inriktningar för läkande kost fungerar i teorin, men kan i praktiken innebära ett för insnöat tänk när man bara fokuserar på en läkande princip åt gången. Man kanske äter bra för att gynna tarmbakterier men glömmer att också äta för hormonbalans…

Den kosthållning jag förespråkar och som jag själv njuter av har jag beskrivit i min bok Sju steg till ett friskare jag utan gluten, mjölk och socker och är den vi äter under 21-dagasprogrammet i kursen "Kom igång med ren och läkande mat”.

Maten är på samma gång…

• antiinflammatorisk
• blodsockerbalanserande
• och främjar god tarmflora

…d.v.s. vi lyfter blicken och ser till flera läkande och vitaliserande principer.

Vetenskap, alternativvetenskap och erfarenhet

Maten är egentligen inga konstigheter utan utgör ett naturligt sätt att äta med helt vanliga men ursprungliga råvaror av bra kvalitet – i rätt kombination. Min kunskapsgrund vilar på vetenskap och har en hel del gemensamt med Livsmedelsverkets riktlinjer men jag tar också in individanpassad kost och både tusenåriga och moderna idéer för att hjälpa människor hitta en vitaliserande kost som passar just dom. 

Min kunskapsgrund och mina influenser

• vetenskapsbaserad nutrition
• medelhavskost
• blå zoner-mat
• stenålderskost
• ayurveda
• basbildande mat
• antiinflammatorisk kost
• GI - äta för blodsockerbalans
• hormonreglerande kost
• växtbaserad mat (whole foods plant based diet)
• raw food/levande föda
• metabola typer

”Det handlar om att äta så som vi människor är menade att äta från början, i enlighet med, och med respekt för naturen. Det betyder råvaror från en så naturlig originalmiljö som möjligt, utan framavling och genetisk påverkan från människor. Det betyder också att maten får ta mycket fokus i vardagen och tillagas nästan alltid från grunden hemma.”

 

Hitta gemensamma nämnare…

Lösningen för mig är att basera min kost på grönsaker i stor variation, att äta så mycket ekologisikt producerat (både av kött, fisk, ägg och vegetabiliskt protein, kolhydrater och grönsaker) som möjligt. Jag undviker vetemjöl och de flesta andra sädesslag, komjölksprodukter och vitt socker. Denna kosthållning kallas numera för ren mat eller ”eat clean”. En sådan kost blir nästan automatiskt blodsockerbalanserande, inflammationsdämpande och basbildande.

Istället för komjölksprodukter äter jag till exempel ibland getost och fårost (måttligt), ghee (skirat smör), kokosmjölk och kokosgrädde, cashewgrädde, cashewyoghurt, mandelmjölk, hasselnötsmjölk, sesammjölk och kallpressade oljor. Under cirka ett års tid åt jag helt mjölkfritt, glutenfritt och sockerfritt. Efter det provade jag att återinföra fårost och getost för just mig fungerade det bra.

Många glutenfria sädesslag, grässorter och fröer, såsom havre, durra, teff, bovete, hirs, amarant och opolerat ris, innehåller mängder med mineraler och andra viktiga näringsämnen. Jag inkluderar långsamma och näringsrika kolhydrater i min vardagskost. Till frukost njuter jag till exempel ofta av hembakat, glutenfritt bröd och bland annat quinoa är ofta en mättande ingrediens i mina sallader.

När jag äter en näringsrik, blodsockerbalanserande och ren kost har jag ofta plats för sötsaker i vardagen – sötsaker som smakar tusen gånger mer och godare än smågodis. Jag bakar ofta kakor, tårtor, gör eget godis och egen glass. Och jag njuter i fulla drag. Det är meningen att vi ska kunna äta gott och unna oss godsaker när vi äter hälsosamt!

Jag vill betona att mängden färska grönsaker, frukt och rotfrukter tillsammans utgör grunden för min kost; tänk basen i den traditionella kostpyramiden. Några dagar i veckan äter jag helt vegetariskt, för att det faller sig så naturligt.

Strikt flexibel…

Själv följer jag inte, och har heller aldrig strikt följt, någon dietmodell. Däremot tar jag emot influenser från olika håll. Mitt utforskande av dieter har aldrig handlat om viktminskning, utan om välmående och hälsa. I och med att jag mår bra av en blodsockerbalanserande kost med mycket grönsaker, är många av mina rätter influerade av stenålderskost (Paleo), medelhavskost, grundtankarna i GI-kosten eller vegetarisk, basbildande kost.

Lika ofta är mina rätter helt veganska och jag tar en del inspiration från Rawfood, Ayurveda och traditionell hälsomanskost. Samtidigt äter jag gärna ekologiskt rött kött, ekologisk kyckling eller vilt vid särskilda tillfällen. För mig handlar det om att hitta grundläggande principer som får mig att må bra, så att jag slipper räkna i tabeller och jaga gifter …

Magkänslan bestämmer…

Jag testar ofta nytt och provar mig hela tiden fram. Känslan i kroppen och hur jag mår psykiskt av maten är det som får avgöra om den för tillfället är bra eller dålig för mig. Att hämta inspiration och lyssna på råd utifrån är viktigt, men magkänslan är fortfarande det som bestämmer.

Att träna upp förmågan att lyssna på sin kropp och hur den kommunicerar kan ta tid, men när vi väl lärt oss tolka kroppens språk är det en förmåga som hela tiden förfinas och som vi har med oss resten av livet.

Varför undvika vissa födoämnen? – överkänslighet gluten, vete, mjölk

Under senare år har fler och fler upplevt revolutionerande hälsoförbättringar när de särskilt uteslutit gluten, vetestärkelse och mjölkprotein. Vad som är anledningen till det är forskare, läkare och hälsorådgivare inte överens om. Sjukvårdens tester kanske inte visar att en person är allergisk mot gluten och mjölkprotein, men när personen provar en diet fri från dessa födoämnen förbättras hälsan i en handvändning. Fler och fler vittnar om att de helt och hållet blivit fria från kroniska symtom och sjukdomar genom att förändra kosten och utesluta vissa födoämnen.

Jag personligen har blivit av med kroniska smärtor i muskler, rygg och nacke, lindrat min PMS avsevärt, jag har klarare tankar och jag ser klart (tidigare kunde jag ha svårt att fokusera både blick och tanke). Jag har även stabil mage (den var ovanligt snabb tidigare) och jag har ett stabilt blodsocker (tidigare hade jag ofta blodsockerfall). En teori är att jag särskilt var överkänslig mot mjölkprotein och att jag hade kronisk inflammation i kroppen. Just gluten, vete, mycket socker och mjölprodukter är inflammationsdrivande, så när jag uteslöt dem kunde inflammationerna dämpas. Om det går att bevisa att jag är ”allergisk”, ”överkänslig” eller ”intolerant” mot gluten, vete och mjölk är inte lika intressant för mig som att jag nu mår lika bra i kroppen som jag gjorde när jag var barn.

Erfarenheten av mitt arbete som kost och näringsrådgivare är att även en mängd symptom och sjukdomar kan avhjälpas genom att helt enkelt utesluta de födoämnen som man är överkänslig mot eller som verkar vara bovarna i dramat av andra skäl. 

”Tysta” inflammationer?

Mer specifikt kan matöverkänslighet röra sig om inflammation och de matintoleranser eller överkänsligheter som man på senare år har börjat prata om är inte allergier i egentlig bemärkelse; de syns inte på ett vanligt allergitest. Det handlar om ”tysta” inflammationer som kan leda till alltifrån problem i mage-tarm till eksem, huvudvärk, depression, humörsvängningar, PMS, husdjur- eller pollenallergier och smärtor i rygg och nacke.

Inom funktionsmedicinen och näringsmedicinen upptäcker man denna typ av inflammation genom att mäta specifika antikroppar (immunglobulin G, IgG) mot födoämnen. Man talar då om födoämnesintolerans eller en allergi typ III mot födoämnen, vilket kan testas hos näringsterapeuter eller funktionsmedicinare.

Alternativt provar man att utesluta födoämnena själv och känner efter hur man mår. Självklart är det då viktigt att man får i sig kost med bra näringsinnehåll, så att man inte får brister. Har man någon födoämnesintolerans kommer man ganska snabbt att märka en skillnad i hur man mår, eller åtminstone när man sedan återintroducerar och känner av reaktionen.

Samtidigt ska det understrykas att fysiska obalanser som inte gått att diagnosticera också kan röra sig om oupptäckta allergier som går att mäta med hjälp av sjukvårdens tester. Därför är det viktigt att man först genomför alla de tester som sjukvården erbjuder. För att ta reda på om man till exempel har celiaki (glutenintolerans), kan det krävas att man genomför en gastroskopi. Under tiden man genomför testerna ska man fortsätta att äta gluten, annars ger testerna inget utslag. Min rekommendation är alltså att i första hand ta hjälp av sjukvården när du utforskar vad som är helt rätt för dig.