Min syn på kostrådgivning och långsiktig hälsa

Jag har nu snart arbetat 15 år med kostrådgivning, coaching och kurser. Det jag själv upplever som unikt med mitt perspektiv och fokus är att jag ser det som ett arbete med människors förståelse, förmåga och tillit till den egna kroppen. Inte främst att ge människor de lösningar de själv uppfattar att de behöver. 

Den kunskap du får med dig ska vara användbar när du handlar, lagar mat och fattar beslut om din hälsa under många år framöver. Jag vill hjälpa dig att förstå vad som fungerar för dig, hur du kan undersöka dina behov och hur du anpassar maten när förutsättningarna förändras. 

När någon söker min hjälp finns ofta något konkret som man vill komma till rätta med. Det kan handla om magen, energin, sötsuget, vikten eller svårigheter att få till fungerande måltider. Vi behöver börja där och sedan söka vidare för att identifiera hur problemet uppstått och varför man upplever det som ett problem. I det arbetet vill jag också förklara hur jag tänker och ge utrymme för personens egna erfarenheter. Ett råd blir mer användbart när man förstår varför man får det och hur man kan bedöma resultatet.

Det här perspektivet följer med i allt jag gör: individuell rådgivning, receptutveckling, medlemsgruppen och det jag skriver om kost och hälsa på bloggen. Jag vill bidra till att människor får lättare att ta hand om sig själva och större glädje av maten - och att kunskapen sätter sig för resten av livet.

God mat är en förutsättning i mitt arbete

Min bakgrund som kock och mitt intresse för matlagning har stor betydelse för hur jag arbetar med kostrådgivning. Smak, konsistens, doft och själva upplevelsen av att äta hör till det jag vill hjälpa människor att få mer av. När jag utvecklar ett recept ska det bli något man gärna lagar igen och vill bjuda andra på.

En kostomläggning kan innebära att man behöver lära känna nya råvaror och förändra invanda sätt att laga mat. Då behövs goda recept och kunskap om hur maten blir lyckad. Hur får man ett glutenfritt bröd saftigt? Vad ger en mjölkfri sås fyllighet? Hur får man en grönsaksrätt att smaka så gott att man längtar efter den? Sådana frågor har en självklar plats i mitt arbete.

Det kan vara väldigt tillfredsställande att upptäcka vad lite syra, rätt kryddning eller en annan tillagningsmetod gör med en råvara. När man lär sig smaka av och anpassa maten får man större möjlighet att laga sådant som passar den egna smaken. Recepten ger en början, och med erfarenheten kommer fler egna idéer.

För mig är njutningen en del av det välmående vi vill uppnå. Jag vill att det ska finnas plats för god vardagsmat, middagar tillsammans med andra, bakning och sådant man ser fram emot att äta. Den kosthållning vi arbetar fram behöver rymma den delen av livet.

Förståelsen bakom ett kostråd

En färdig kostplan eller veckomeny kan vara ett stort stöd när man ska komma igång. Den ger konkreta förslag och minskar mängden beslut som behöver fattas. I rådgivningen vill jag också göra det begripligt hur måltiderna är sammansatta och vad man behöver tänka på när man ändrar något.

Om vi arbetar med frukosten kan vi till exempel undersöka vad du äter, hur mycket, när du blir hungrig igen och hur frukosten fungerar i din vardag. Du får hjälp att förstå måltidens olika delar och vad vi vill uppnå med en förändring. När du har provat följer vi upp hur det blev. Den erfarenheten kan du sedan använda när du väljer en annan frukost.

Det är den sortens kunskap jag vill förmedla: kunskap som går att använda i fler situationer än den där man först lärde sig något. Med tiden kan du få lättare att sätta ihop en måltid av det som finns hemma, variera ett recept och förstå vad som behöver kompletteras. Du har fler sätt att få maten att fungera.

Individuella behov och tillit till kroppen

Min utgångspunkt är kanske främst ett funktionsmedicinskt och antiinflammatoriskt perspektiv på kost och hälsa. Men jag är utbildad i grundläggande nutrition och har tagit intryck av flera alternativ-medicinska principer för mat som medicin. Jag intresserar mig för bakomliggande orsaker och för hur olika delar av personens situation hänger samman. I rådgivningen kan vi därför behöva undersöka näringsintag, matsmältning, tarmhälsa, blodsocker, hormonella förutsättningar, stress och individuell tolerans, beroende på vad frågan gäller.

Vi behöver också ta reda på vad som redan fungerar. Vilka måltider tycker du om och mår bra av? Vilka rutiner hjälper dig? Vad har du upptäckt genom tidigare förändringar? Det finns ofta erfarenheter och praktiska färdigheter att bygga vidare på.

I min bok Nillas Kitchen : Sju steg till ett friskare är första steget att uppmärksamma det som redan fungerar. Favoriträtter, bra råvaror som redan finns hemma, matlagningsintresse och fungerande planering är användbara förutsättningar när man vill förändra något.  

Att utveckla kroppskännedom innebär för mig att bli mer uppmärksam på sina behov och få hjälp att förstå det man märker. Hunger, mättnad, energi och hur magen fungerar kan ge oss information att följa upp. Vi behöver sätta upplevelserna i sitt sammanhang och undersöka vilka mönster som återkommer.

Därför vill jag vara tydlig med vad vi prövar och vad vi ska utvärdera. När vi använder ett mer avgränsat kostupplägg behöver det finnas ett begripligt syfte och en tanke om fortsättningen. Vi behöver se hur maten fungerar, vad du får i dig och vilka anpassningar som är relevanta för dig.

Tillit till den egna kroppen får också utvecklas genom erfarenhet. Du provar något, märker vad som händer, får hjälp att förstå det och använder kunskapen nästa gång. Min ambition är att den processen ska göra dig tryggare i dina bedömningar.

När en förändring blir svår att genomföra

När någon återgår till gamla vanor eller har svårt att följa ett upplägg behöver jag förstå vad som händer i den personens vardag. Det kan finnas något i själva rådet som behöver anpassas. Maten kanske tar för lång tid att laga, kräver för många inköp eller lämnar personen hungrig och otillfredsställd.

Ibland blir hindret tydligt först när man försöker genomföra förändringen. En veckomeny kan se praktisk ut tills man upptäcker att luncherna kräver tillagning mitt under arbetsdagen. Då behöver vi ordna maten på ett annat sätt. Det kan handla om att laga fler portioner på kvällen, välja rätter som fungerar kalla eller ha några snabba måltider att ta till.

I andra situationer behöver känslor och det man upplever i sociala sammanhang få större utrymme i coaching. Det kan vara svårt att stå för sina val när andra har förväntningar på vad man ska äta. Maten kan också ha en viktig funktion som tröst, avkoppling eller belöning. För att ge relevant hjälp behöver jag intressera mig för vad vanan fyllt för funtkion. 

Det långsiktiga perspektivet påverkar hur vi använder de här erfarenheterna. Vi undersöker vad som blev svårt, vad som fungerade och vad vi kan ändra till nästa gång. På det sättet lär vi oss mer om förutsättningarna för en kosthållning som faktiskt går att leva med.

Hur jag kommunicerar om kost och hälsa

Samma synsätt gäller när jag skriver ett blogginlägg eller svarar på en fråga i medlemsgruppen. Jag vill ge ett användbart svar på den aktuella frågan och bidra med förståelse som läsaren kan ta med sig vidare.

När jag rekommenderar något behöver jag förklara varför det kan vara relevant och i vilket sammanhang rådet gäller. Allt för många kostråd kommuniceras lösryckt ur kontext idag. Ställer en medlem en fråga i medlemsgruppen om något enkelt får man alltså ibland ganska långa svar. För mig är det viktigt att ge svar som ger perspektiv. Så att insikten landar. 

Det ingår också i mitt ansvar att fundera över hur en formulering kan uppfattas. En text om möjliga problem med ett livsmedel kan påverka vilka slutsatser läsaren drar om sin egen mat. Jag behöver ge tillräckligt med sammanhang för att hon ska kunna värdera informationen och förstå om den är relevant för henne.

Jag vill att den som följer mig över tid får bättre förutsättningar att ställa frågor och bedöma kostråd, även mina. Du ska kunna förstå hur jag resonerar, vad ett råd syftar till och när du behöver mer information eller individuell hjälp. Den öppenheten hör till den relation jag vill ha med mina läsare, medlemmar och klienter.

Vad du ska kunna ta med dig på lång sikt

När jag bedömer värdet av mitt arbete ser jag till både förändringar i välmåendet och vad personen har lärt sig. Har man hittat mat som man tycker om och gärna fortsätter med? Förstår man mer om sina behov? Kan man göra anpassningar när vardagen förändras? Vet man vad man behöver ytterligare hjälp med?

En period med mer struktur kan ge tillfälle att lära känna nya rätter, undersöka vanor och få erfarenhet av ett annat sätt att äta. Efteråt behöver det finnas möjlighet att använda det man har upptäckt. I medlemskapet till receptbanken följs 21-dagars-kostomställning därför av ett steg om hur maten ska fungera på lång sikt, och man kan vara med hur länge man vill så att erfarenheterna används, landar i kunskap och självklarhet genom fortsatt anpassning och upptäckande.  

Om tio år hoppas jag att du fortfarande har glädje av sådant du har lärt dig hos mig. Det kan vara några favoritrecept, ett sätt att tänka när du handlar eller en större förståelse för hur du tar hand om din kropp. Framför allt vill jag bidra till en vardag där du kan äta gott, känna dig mer säker på dina val och använda dina erfarenheter när livet förändras.