Varför är det så svårt att förändra sina matvanor – och hur bryter vi gamla mönster?

Under mina snart 15 år som kostrådgivare och coach har jag mött många människor som redan har stor kunskap om kost och hälsa. De har läst böcker, gått kurser, provat olika kosthållningar och kanske till och med upplevt fantastiska resultat under perioder. Ändå återkommer de till samma gamla vanor och beteenden. Ibland efter några veckor, ibland efter flera år.

Det här är något jag har blivit alltmer intresserad av i mitt arbete. Varför är det så svårt att genomföra och behålla förändringar som vi själva längtar efter och dessutom vet att vi mår bra av?

När jag arbetar med klienter vill jag förstå hela sammanhanget. Hur personen äter, hur kroppen fungerar, vad som händer i vardagen och vilka tidigare erfarenheter och föreställningar som kan påverka beteendet. Det som från början ser ut som ett problem med matvanorna kan visa sig ha flera bakomliggande orsaker som behöver uppmärksammas på olika sätt.

Och det mest intressanta är kanske att när vi börjar förstå och förändra dessa bakomliggande mönster kan det ske positiva förändringar på många fler områden i livet än de vi från början sökte hjälp för.

När vi misstolkar kroppens signaler

Ett ganska vanligt exempel från mitt arbete är personer som upplever att de har problem med sötsug, småätande eller att de äter alldeles för mycket på kvällen.

De har kanske redan dragit slutsatsen att de har ett känslomässigt problem med mat, ett sockerberoende eller dålig självdisciplin. Men när vi går igenom vad de faktiskt äter under en vanlig dag kan vi upptäcka att huvudmåltiderna är alldeles för små eller näringsmässigt obalanserade.

Frukosten kanske består av kaffe och en liten portion gröt, lunchen av en sallad med för lite protein och fett. På eftermiddagen kommer tröttheten och senare ett kraftigt sug efter något sött eller energirikt. Även om personen upplever att hon äter ganska hälsosamt kan kroppen helt enkelt ha fått för lite av det den behöver.

Blodsocker, hunger, mättnad och våra känslomässiga reaktioner påverkas av en rad fysiologiska system. Hormoner som insulin, kortisol, leptin och ghrelin samverkar med nervsystemet, tarmens funktion och hjärnans signalsubstanser. Sömn, stress och näringsstatus påverkar också hur vi reagerar och vilka impulser vi får.

Det är därför jag lägger så stor vikt vid grundläggande näringslära, riktiga måltider och att lära sig förstå vad kroppen faktiskt behöver. Innan vi börjar analysera ett beteende som känslomässigt behöver vi också undersöka de fysiologiska förutsättningarna.

För en del människor kan förändringen börja redan här. När måltiderna blir mer välbalanserade och kroppen får tillräckligt med näring kan hungern, suget, energin och humöret förändras så pass mycket att tidigare problem blir betydligt lättare att hantera.

För andra återkommer samma svårigheter trots att de vet hur de ska äta och har erfarenhet av att kosten fungerar. Då behöver vi undersöka vad mer som påverkar.

När livet kommer emellan – varför händer det gång på gång?

Jag har tidigare skrivit om hur vanligt det är att människor beskriver sina avbrutna hälsosatsningar med att "livet kom emellan".

Man börjar med en kostomläggning, känner sig motiverad, lagar bra mat, planerar sina måltider och märker att kroppen svarar positivt. Sedan händer något. Det blir stressigt på jobbet, någon i familjen behöver extra stöd, relationen kräver uppmärksamhet eller vardagen förändras på något sätt.

Plötsligt finns inte längre samma tid eller energi för de egna behoven. Man börjar hoppa över måltider, sover sämre, tar till enklare matlösningar och tappar så småningom kontakten med det man från början ville uppnå.

Det intressanta tycker jag är att undersöka varför vissa människor kan fortsätta ta hand om sin hälsa även under krävande perioder, medan andra nästan automatiskt lägger sina egna behov åt sidan.

Här kommer vi in på hur våra undermedvetna programmeringar, självbild och tidigare erfarenheter påverkar våra val.

En person kan till exempel ha lärt sig tidigt i livet att det är viktigt att vara duktig, ta ansvar och se till att andra människor har det bra. Att vara hjälpsam och tillgänglig har kanske blivit så självklart att hon knappt reflekterar över det längre.

Samma person kan vara fantastisk på att planera, organisera och tillgodose andras behov, men ändå ha stora svårigheter att skapa utrymme för sin egen återhämtning, matlagning eller andra saker som hon vet att hon mår bra av.

Då tycker jag att det blir väldigt intressant att undersöka vilka föreställningar som ligger bakom. Vad innebär det för henne att prioritera sig själv? Vilka känslor väcks när hon behöver säga nej, ta emot hjälp eller låta någon annan ta ansvar?

Vi kan ha utvecklat strategier som en gång hjälpte oss att känna trygghet, uppskattning eller tillhörighet, men som senare i livet begränsar oss. Många av dessa strategier har blivit så automatiska att vi uppfattar dem som en del av vår personlighet.

I min coaching arbetar jag bland annat med att identifiera sådana mönster, förstå vilken funktion de fyller och förändra de undermedvetna föreställningar som håller beteendena kvar.

Kroppen, nervsystemet och våra gamla programmeringar

En annan viktig del av helheten är nervsystemet och hur tidigare erfarenheter påverkar våra reaktioner i nuet.

Vi kan intellektuellt förstå att vi behöver mer återhämtning, bättre sömn och mindre stress. Samtidigt kan kroppen vara van vid ett högt tempo, ständig beredskap eller att vi alltid har någonting att prestera eller ta ansvar för.

Det kan till och med kännas obekvämt att vila. Rastlöshet, oro eller ett behov av att hela tiden sysselsätta sig kan dyka upp så snart vi försöker varva ned.

Långvarig stress och otillräcklig återhämtning påverkar bland annat kortisolreglering, sömn, matsmältning och aptit. Det autonoma nervsystemet är också nära sammankopplat med tarmen och påverkar hur kroppen reagerar på både fysisk och emotionell belastning.

Här finns alltså en viktig koppling mellan våra levnadsvanor, vår biokemi och de beteendemönster vi har utvecklat genom livet.

När vi vill förändra ett invant beteende kan vi därför behöva arbeta med flera delar samtidigt. Vi behöver kanske ge kroppen bättre näringsmässiga förutsättningar, skapa en annan rytm för vila och aktivitet och samtidigt arbeta med de gamla programmeringar som gör att vi fortsätter prioritera eller reagera på samma sätt som tidigare.

Det är också därför jag tycker att ett holistiskt perspektiv är så värdefullt. Vi kan börja med något så konkret som vad en person äter till frukost och under arbetets gång upptäcka samband med självkänsla, relationer, stress, gränssättning eller hur hon förhåller sig till sina egna behov.

Den insikt som kan förändra hela processen

Någonting som jag tror kan innebära ett väldigt stort skifte för många är att inse att man under lång tid har försökt förändra sina matvanor utan att förändra det som faktiskt styr dem.

Vi kan skaffa oss hur mycket kunskap som helst om nyttig mat, proteiner, fetter, blodsocker, kalorier och antiinflammatorisk kost. Den kunskapen är viktig och jag ser den som en grundläggande del av en långsiktigt hälsosam livsstil.

Men för att kunna använda den behöver vi också förstå oss själva. Hur vi fattar beslut, hur vi reagerar på stress, vilka känslor vi försöker hantera med hjälp av mat och varför vi ibland fortsätter med beteenden som vi själva vill förändra.

För någon kan det stora skiftet vara att upptäcka att hon faktiskt behöver äta mer riktig mat. För någon annan att förstå varför hon alltid återgår till ett allt-eller-inget-beteende så snart hon gör ett avsteg. För en tredje att upptäcka hur starkt hennes självkänsla och känsla av tillhörighet är kopplade till prestation och att vara till lags.

Det finns ingen enda förklaring som gäller alla. Därför behöver vi undersöka vad som faktiskt händer hos individen.

När vi får syn på våra egna mönster får vi också möjlighet att göra andra val. Genom att arbeta med de bakomliggande orsakerna kan vi börja förändra automatiska reaktioner, invanda känslomässiga strategier och föreställningar om oss själva.

För mig är det här en av de mest givande delarna av arbetet med klienter. Att se hur en person börjar förstå sig själv på ett nytt sätt och upptäcker möjligheter som tidigare varit svåra att se.

Det kan handla om att för första gången förstå sina hungersignaler, att känna sig tryggare med maten eller att kunna tillgodose sina egna behov utan att automatiskt sätta alla andras före.

Och när en förändring sker på den nivån påverkar det ofta hela sättet vi förhåller oss till livet.

Att utveckla tillit till sin egen kropp och förmåga

Jag har alltid velat att den kunskap jag förmedlar ska vara användbar resten av livet. Det gäller lika mycket näringsläran som coachingen.

Att lära sig sätta ihop en näringsmässigt balanserad måltid, förstå hur olika råvaror påverkar kroppen och känna igen vad som fungerar för den egna matsmältningen är en viktig del av att bli självständig i sina hälsoval.

På samma sätt behöver vi kunna känna igen våra egna automatiska beteenden och förstå varför vi reagerar som vi gör. När vi blir medvetna om de mönstren får vi också större möjlighet att välja hur vi vill leva och agera.

Det jag vill hjälpa människor att utveckla är alltså en kombination av kunskap, kroppskännedom och självtillit. Att veta vad man behöver, förstå varför och ha förmågan att faktiskt tillgodose det.

När de delarna börjar samverka kan matvanorna bli en naturlig del av ett liv där vi mår bra. Vi behöver inte längre gång på gång söka efter en ny metod för att hitta tillbaka till samma resultat, eftersom vi har utvecklat vår egen förståelse och förmåga att skapa dem.

Jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg vilken stor betydelse njutningen har. Min bakgrund som kock gör att god mat, smaker, matglädje och upplevelsen av att laga och äta tillsammans med andra alltid har en självklar plats i mitt arbete. En hälsosam livsstil ska ge oss tillgång till mer av det goda i livet.

När vi lär känna både kroppen och oss själva på djupet kan de positiva förändringarna fortsätta långt utanför köket. Vi kan börja se våra relationer, våra prioriteringar och möjligheter i livet med större klarhet.

Det är den sortens långsiktig förändring jag vill bidra till.

Därför har jag skapat Mat-trygg

I min nya sexveckorskurs Mat-trygg har jag samlat de delar av mitt arbete som jag upplever är allra viktigast för att skapa en bestående förändring.

Vi arbetar med ren och läkande mat, grundläggande näringslära, blodsocker, hormoner, tarmhälsa och nervsystemet. Du får lära dig hur du tillgodoser kroppens behov och hur du kan förstå och påverka de fysiologiska förutsättningarna för hunger, mättnad, energi och välmående.

Samtidigt arbetar vi med självbild, känslor, gamla programmeringar och invanda beteendemönster genom föreläsningar, coachande gruppsamtal och övningar.

Min förhoppning är att du efter kursen ska ha fått med dig insikter, kunskap och verktyg som gör stor skillnad för hur du förhåller dig till både maten, kroppen och dig själv. Att du utvecklar större tillit till din egen förmåga och blir alltmer självständig i de val du gör för din hälsa och ditt liv.

Läs mer om Mat-trygg och boka din plats här. Kursen startar den 2 november 2026.