Problemen med växtbaserade mjölkalternativ

Hur bra är soygurt, iFraiche, havregrädde, veganost, havremjölk och liknande produkter som mjölkfria alternativ?

Frågor om ersättningsprodukter för mjölkprodukter återkommer i princip vid varje onlineprogram. Det är uppenbart att många undrar. Här följer därför en sammanfattning av mina svar.

I onlineprogrammet 21 dagar ren och läkande mat är utgångspunkten att undvika processade livsmedel och produkter med tillsatser, och i stället välja rena och ursprungliga råvaror. Fler och fler lever så till hundra procent, eller nära nog. Finns det färdigprodukter med verkligt rent innehåll är det i sig positivt. Samtidigt har det, i takt med att utbudet vuxit och konkurrensen mellan nya produkter ökat, uppstått problem som är viktiga att förstå.

Det kanske främsta problemet

Det största problemet med vegetabiliska ersättningsprodukter för mjölkprodukter är att de inte är näringsmässigt jämförbara med ursprunget. Komjölk, grädde, ost och yoghurt innehåller protein samt viktiga vitaminer i naturlig form. De växtbaserade alternativen innehåller däremot generellt låga halter näringsämnen och i många fall nästan inget protein alls. Att produkterna ofta är näringsberikade förändrar inte detta i grunden – berikning innebär samtidigt att produkten inte längre är särskilt naturlig.

För att efterlikna konsistens och smak tillsätts ofta oljor och förtjockningsmedel. Det handlar sällan om direkt farliga ingredienser, men de är heller inte särskilt näringstäta eller hälsofrämjande i relation till ursprungsprodukterna. Väljer man vegetabiliska ersättningar till mjölkprodukter kan det fungera av smak- och bekvämlighetsskäl då och då, men man ska inte utgå från att det är ett särskilt nyttigt val.

Det kan absolut finnas en poäng i att underlätta ett undvikande av komjölksprodukter, till exempel om man mår bättre utan dem. Det gäller även mig. Det är dock viktigt att vara medveten om att det är avhållsamheten från komjölk – som kan vara svårsmält och inflammationsdrivande – som är det positiva, inte ersättningsprodukterna i sig.

Finns det bättre och sämre växtmjölk?

Ja, skillnaderna handlar främst om mängden tillsatser och socker. Det kräver att man läser innehållsförteckningar och ibland själv tar reda på vad tillsatserna innebär. Näringsinnehållet är dock ofta lågt i de flesta växtbaserade mjölkdrycker, även när de är näringsberikade.

Soygurt och havregurt

Yoghurt och fil innehåller levande bakteriekulturer som kan bidra positivt till tarmfloran. För vissa är detta huvudskälet till att de ingår i kosten, ofta som del av en frukost med relativt bra proteininnehåll.

Soygurt och havregurt är försök att imitera yoghurtens konsistens och smak. Eftersom produkterna vanligtvis pastöriseras efter syrning dör dock bakterierna. Samtidigt innehåller de växtbaserade alternativen nästan inget protein, och det fett som tillsätts är ofta av låg kvalitet. Näringsmässigt är de därför svaga produkter. Havregurt har dessutom förekommit på Äkta varas lista över så kallade matbluffar.

(Ett bättre alternativ i detta sammanhang kan till exempel vara raw cashewyoghurt med tillsatt probiotika, gjord på rena råvaror.)

Andra ersättningsprodukter som veganost och iMat Fraiche

Produkter som veganost, iMat Fraiche och liknande är i första hand framtagna för att imitera konsistens och funktion – inte för att erbjuda ett bra näringsinnehåll. Ingredienserna kombineras för att produkten ska bete sig på ett specifikt sätt i matlagningen, exempelvis smälta, tjockna eller bli krämig.

För att uppnå dessa egenskaper används ofta en kombination av emulgerings- och stabiliseringsmedel samt fett, till exempel fullhärdad kokos- eller rapsolja. Det finns inget näringsmässigt värde i dessa produkter och inget som kan beskrivas som hälsofrämjande. Det är därför inget jag rekommenderar som en del av en näringsinriktad kost.

Hur ska man välja? När är det okej att använda ersättningsprodukter?

Under 21 dagar ren och läkande mat, eller om man vill leva enligt principen om ren och naturlig mat, är det rimligt att fokusera på en kost där man inte längre behöver processade ersättningsprodukter som soygurt, havregrädde, veganost och iMat Fraiche. Dels på grund av tillsatserna, dels för att de näringsmässigt är svaga och i praktiken inte särskilt värdiga produkter.

I början av en kostomställning är det vanligt att vilja hitta ersättningsprodukter att luta sig mot. Som en övergång kan det vara acceptabelt, förutsatt att man är medveten om vad produkterna faktiskt bidrar med – och vad de inte bidrar med. På sikt ser jag det som en fördel att fasa ut dem helt.

Om ersättningsprodukter hjälper dig att bryta gamla vanor under en period, använd dem. Dricker du till exempel en kopp kaffe om dagen med en skvätt iKaffe är det i de flesta fall inget problem. Mjölk i kaffe används ju främst för smak och njutning, inte som näringskälla.

Däremot bör man inte välja havregurt i tron att det ger en nyttig och näringsrik frukost. I det sammanhanget är gröt toppad med bär ett betydligt bättre alternativ, med bra fiberinnehåll, rimligt proteininnehåll och naturliga bakterier från bären.

Tänk alltid på att läsa innehållsförteckningar. Det är där produkterna avslöjar vad de faktiskt är.