Varför den ursprungliga matpyramiden var missvisande: bakgrund, kontroverser och kritik

Varför är det så många som tror sig ”äta bra” men ändå inte mår optimalt? Hur kommer det sig att så många sedan 80-90-talet har blivit överviktiga och utvecklar ”välfärdssjukdomar” trots tydliga kostråd från myndigheter som t.ex. matpyramiden? Varför är så många hälsoförvirrade i dessa tider? Kanske har det att göra med att vi varit vilseledda från början eller att vi inte hängt med riktigt i utvecklingen?

Det här inlägget tycker jag är viktig läsning för alla som är intresserade av kost och hälsa! Jag har försökt reda ut begreppen kring hur de riktlinjer vi har förhållit oss till i decennier kanske inte helt och hållet har varit grundade i varken vetenskap eller ärligt uppsåt, och hur det påverkar vilka matval vi fortfarande gör till vardags.

Se mina matpyramider (ren och läkande mat) här…

Matpyramidens utveckling: ursprung, motiv och kontroverser

Matpyramiden har varit en central del av näringsutbildning både i Sverige och USA. Den allra första versionen av matpyramiden skapades i Sverige 1972 av Socialstyrelsen, och kom att inspirera många andra länders kostråd. År 1992 introducerade United States Department of Agriculture (USDA) en amerikansk version av matpyramiden (se bild ovan).

För att förstå matpyramiderna behöver vi titta närmare på deras skapande, de bakomliggande motiven och de kontroverser som uppstod kring deras ursprungliga design.

Den svenska matpyramiden från 1972

Den svenska matpyramiden introducerades av Socialstyrelsen 1972 och var en av de första visuella guiderna för att främja hälsosamma matvanor. Den svenska versionen av matpyramiden hade tre nivåer som skulle hjälpa människor att förstå hur man balanserar sin kost.

Uppbyggnaden av den svenska matpyramiden

1. Basen: Den bredaste delen av pyramiden utgjordes av kolhydratrika livsmedel som bröd, potatis, pasta och ris. Dessa livsmedel rekommenderades att konsumeras mest av eftersom de ger energi.
2. Mellanlagret: I detta lager ingick frukt och grönsaker. De skulle ätas i rikliga mängder eftersom de är rika på vitaminer, mineraler och fibrer, vilket är nödvändigt för att upprätthålla en god hälsa och förebygga sjukdomar.
3. Toppen: Det översta och minsta lagret bestod av kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Dessa livsmedel innehåller viktiga proteiner och fett men skulle konsumeras i mindre mängder jämfört med de två nedre lagren.

Motiv och agenda bakom den svenska matpyramiden

Socialstyrelsen utvecklade matpyramiden för att ge allmänheten en enkel och lättförståelig guide till en hälsosam och balanserad kost. På 1970-talet blev det alltmer tydligt att kostrelaterade sjukdomar som hjärtsjukdomar och fetma ökade, och det fanns ett behov av att utbilda befolkningen om hälsosamma matvanor.

Den svenska pyramiden betonade kolhydratrika livsmedel eftersom dessa ansågs vara en ekonomiskt överkomlig och tillgänglig energikälla som kunde mätta många människor. Dessutom rekommenderades ett lågt fettintag för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, vilket speglade den tidens näringsvetenskapliga konsensus. Läs mer om vad modern forskning säger om sambandet fetter och hjärt- och kärlsjukdomar här…

Påverkan och betydelse

Den svenska matpyramiden blev snabbt populär och ansågs vara ett effektivt verktyg för att sprida näringsinformation. Den inspirerade andra länder att utveckla sina egna versioner av matpyramiden. Genom att ge en visuell representation av kostråd gjorde matpyramiden det enklare för människor att förstå och följa rekommendationerna.

Den amerikanska matpyramiden från 1992

År 1992 lanserade USDA sin version av matpyramiden, som snabbt blev en central del av amerikansk näringsutbildning. USDA, är en federal myndighet som ansvarar för att utveckla och genomföra lagar relaterade till jordbruk, skogsbruk, landsbygdsutveckling och livsmedel.

Motivationen bakom den amerikanska matpyramiden

Under slutet av 1900-talet ökade oron för kostrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. USDA ville skapa en visuell guide som enkelt kunde förmedla komplicerade näringsriktlinjer till allmänheten. Matpyramiden skulle underlätta hälsosamma kostval och främja en balanserad kost.

Dr. Louise Light och den ursprungliga pyramiden som ”mörkades”

Dr. Louise Light, en framstående näringsexpert, spelade en avgörande roll i utvecklingen av den ursprungliga versionen av matpyramiden. Hennes design av matpyramiden betonade en kost rik på frukt och grönsaker, fullkorn och hälsosamma proteiner, samtidigt som den minimerade processade livsmedel och socker. (Basen av pyramiden utgjordes alltså av grönsaker och inte sädesslag). Lights pyramid byggde på omfattande forskning och syftade till att hantera de kostrelaterade hälsoproblem som var vanliga vid den tiden.

Den slutliga versionen och dess kontroverser

När USDA presenterade den slutliga versionen av matpyramiden 1992 hade betydande förändringar gjorts jämfört med Lights ursprungliga design. Den mest anmärkningsvärda förändringen var den ökade betoningen på spannmål, som placerades vid pyramidens bas och föreslogs utgöra grunden för en hälsosam kost. Denna ändring väckte kritik och kontroverser bland näringsexperter, inklusive Dr. Light själv.

Varför betoningen på spannmål?

Beslutet att prioritera spannmål har tillskrivits olika faktorer, inklusive ekonomiska och politiska påtryckningar. Jordbruksindustrin, särskilt spannmålssektorn, hade ett stort intresse av att främja spannmålskonsumtion. Kritiker menar att USDAs riktlinjer påverkades mer av jordbrukslobbyister än av näringsvetenskap. Betoningen på spannmål sågs som ett sätt att stödja amerikanska bönder och spannmålsindustrin, möjligen på bekostnad av folkhälsan.

Kritiken mot de första matpyramiderna

Både den svenska och den amerikanska matpyramiden har mött kritik över åren. Särskilt kritiserar man den höga andelen kolhydrater och det bristande fokuset på hälsosamma fetter. Näringsvetenskapen har utvecklats och visat att fett av god kvalitet är en viktig del av en hälsosam kost och att för mycket raffinerade kolhydrater kan bidra till fetma och andra hälsoproblem. Källa. Diskussioner om hur olika livsmedel påverkar hälsan har lett till uppdateringar och revideringar av kostråden i både Sverige och USA.

Utveckling och nuvarande riktlinjer

Sedan introduktionen har matpyramiden reviderats flera gånger. 2011 ersatte USDA pyramiden med ”MyPlate”, en enklare representation som betonar portionkontroll och en balanserad kost utan att ge för stor vikt åt någon enskild livsmedelsgrupp. MyPlate syftar till att adressera några av pyramidens kritiker genom att erbjuda en mer lättförståelig och intuitiv guide för hälsosamt ätande.

Dessa matpyramider använder jag i min kostrådgivning…

Slutsats

Matpyramidens historia och utveckling visar hur kostråd har förändrats och anpassats över tid, men också hur de ibland har varit grundade i ekonomiska och politiska intressen snarare än ren vetenskap. Från den svenska matpyramiden 1972, som betonar kolhydratrika livsmedel för deras tillgänglighet och kostnadseffektivitet, till den amerikanska versionen 1992, som betonade spannmål på grund av jordbruks-lobbyisters inflytande, har dessa guider haft betydande påverkan på hur vi idag förstår och följer kostråd.

Kritiken mot de ursprungliga matpyramiderna är omfattande. De har anklagats för att prioritera fel livsmedel och för att inte fullt ut beakta de senaste vetenskapliga rönen om kost och hälsa. Modern forskning visar t.ex. att hälsosamma fetter är viktiga och att ett överdrivet intag av raffinerade kolhydrater kan bidra till fetma och andra välfärdssjukdomar. Detta har lett till att kostråden reviderats flera gånger för att bättre spegla nutida förståelse av näringslära.

Trots dessa förändringar kvarstår förvirringen bland många människor om vad som utgör en hälsosam kost. Många är fortfarande ”fetträdda” och äter för mycket raffinerade kolhydrater utan att känna till konsekvenserna. Denna förvirring kan alltså direkt spåras till de tidigare kostråden som matpyramiden, som kanske inte alltid var baserade på den mest aktuella vetenskapen eller helt ärliga uppsåt.

Det är uppenbart att det krävs en mer individanpassad och vetenskapligt grundad strategi för kostrådgivning (OBS! vetenskaplig grund handlar oftast inte om entydiga svar och generella riktlinjer som gäller för alla), en som tar hänsyn till hela spektrumet av näringsbehov och hur olika livsmedel påverkar vår hälsa.

De nya matpyramiderna

De här tre matpyraminderna har jag skapat som underlag till mina klienter och kursdeltagare. En för omnivore-kost, en pescetarian, en för växtbaserad kost. De är baserade på principer för antiinflammatorisk kost och ett funktionsmedicinskt tänk kring mat som medicin. De är inte matematiska utan ska ses som illustrationer för att ge överblick!

Varför nya matpyramider?

En anledning till att jag skapade pyramiderna var att jag märkt att många som själva har uppfattningen att de äter bra gör det med ”fel” balans. D.v.s. man väljer som ex. kanske rätt råvaror, men för mycket fokus på en viss grupp.

Vanligt är t.ex. att man äter för mycket nyttiga sötsaker eller glutenfria bröd eller sädesslag och för lite grönsaker och bra fetter. Eller att man faktiskt äter för mycket grönsaker och frukt och därmed för lite protein och annan substans… Helheten är lika viktig som de enskilda råvarorna! Man äter tex inte antiinflammatoriskt bara för att man dricker gurkmejashot varje dag

Min kunskapsgrund och mina influenser

• vetenskapsbaserad nutrition
• funktionsmedicinsk kostrådgivning
• medelhavskost
• blå zoner-mat
• paleo (stenålderskost)
• ayurveda
• basbildande mat
• antiinflammatorisk kost
• äta för blodsockerbalans
• växtbaserad mat (whole foods plant based diet)
• raw food/levande föda
• metabola typer
• FODMAP och SCD

Källor

1. United States Department of Agriculture (USDA) – USDAofficiella webbplats
2. Encyclopaedia Britannica om matpyramidens ursprung och utveckling: Encyclopaedia Britannica: Food pyramid
3. Wikipedia om USDAmatpyramid och dess utveckling: Wikipedia: Food pyramid (nutrition)
4. Center for Nutrition Policy and Promotion (CNPP) – CNPPofficiella webbplats
5. ”MyPlate, MyWins” – ChooseMyPlate.gov
6. Livsmedelsverket