Görten kan t.ex. göras av hel, bovete, havrekross och fullkornsris
Jag har märkt att magen fungerar bättre när gröten görs på hela eller krossade gryn, snarare än på finfördelade flingor. Det gäller till exempel helt råris i stället för risflingor, helt eller krossat bovete i stället för boveteflingor och helt eller krossat havre i stället för havregryn.
Skillnaden ligger i hur stärkelsen bryts ner. Ju mer råvaran har bearbetats, desto snabbare tas stärkelsen upp. Hela korn och kross har därför lägre GI än flingor eller mjöl av samma råvara, vilket ofta upplevs som mer stabilt för både blodsocker och mage.
Flingor används främst av tidsskäl. De är näringsrika och inget problem i sig, men ger generellt en snabbare blodsockerrespons och kan vara mer belastande för känsliga magar.
Genom att koka flera portioner i förväg och kyla ner kan gröten värmas lika snabbt på morgonen, men med bättre effekt på mättnad, blodsocker och maghälsa.
Blötläggning över natten gör att hela och krossade gryn kokar snabbare, men är inte alltid nödvändig. Bovete behöver däremot alltid sköljas med kokande vatten före tillagning.
Risgrynsgröt på råris (fullkornsris) med kokosmjölk är mättande och mycket snäll för magen. Koktiden är längre, cirka 45–60 minuter, precis som klassisk risgrynsgröt. Välj gärna Saltå Kvarns råris, som ger en något mjukare konsistens än många andra sorter, även om råris aldrig blir lika klibbigt som vitt grötris.
